Ämnesordssökning

Utvärdering av forskningens samhälleliga genomslag bör grunda sig på forskningsbaserad kunskap, dvs. på förståelsen för i vilken mån vi kan verifiera genomslaget.

Evidensbaserad kunskap är slagkraftig, främjar allmänhetens förståelse av vetenskap, skapar en grund för nya innovationer och stöder beslutsfattandet då forskningsresultat förmedlas och används på olika språk.

Vetenskapliga förlag sköter uppgifter som utgör en av de viktigaste infra­struk­turerna för forskning – en basstruktur som vetenskaps- och forskarsamhället kan bygga sin verksamhet på.

De vetenskapliga samfunden i Finland sammanför medlemmar från olika organisationer och med olika bakgrund som är intresserade av samma sak. Som ett resultat av detta publicerar, påverkar, forskar och kommunicerar man.

Det är synnerligen arbetsamt att hitta specialister inom ett visst fackområde i Finland. Lyckligtvis planeras ett nationellt forskarregister som kommer att underlätta situationen.

Delegationen för informationsspridning betonar vikten av att integrera vetenskapskommunikation i professionell forskning.

Att bemöta och bekämpa hatretorik är en arbetarskyddsfråga – inte den enskilda forskarens personliga problem och skam.

Vetenskapskommunikation kan vara av många slag och riktas till många grupper. Det viktiga är att ta hänsyn till interaktionspartnerns kunskapsnivå.

Om forskare och andra experter drar sig undan debatten kommer den offentliga spelplanen att erövras av andra. Tveka alltså inte!

YHS Metropolia har utvecklat en modell för faciliterade workshops för den som ställs i sitt arbete med forskning och utveckling.

Vetenskapen får genomslag också genom att stödja det samhälleliga beslutsfattandet, kunskapsbaserat ledarskap och utvecklingen av arbetsmetoder.