Vetenskapsfusk

Senast uppdaterad 22.4.2024

Agerande som går emot god vetenskaplig praxis bryter mot de grundläggande principerna för god vetenskaplig praxis och skadar den vetenskapliga verksamhetens kvalitet, trovärdighet, upphovsmannaskap eller samarbete.

En verksamheten kan också vara lagstridig och då behandlas gärningar i anslutning till den förutom i processen för handläggning av misstankar om kränkningar av god vetenskaplig praxis (GVP-process) även i separata myndighetsförfaranden eller rättsprocesser. Däremot är skillnader i synsätt eller meningsskiljaktigheter när det gäller vetenskapliga teorier, metoder eller tolkningar av resultaten en del av den vetenskapliga debatten och strider i regel inte mot god vetenskaplig praxis.

Som vetenskaplig oredlighet och försummelse samt kränkning av god vetenskaplig praxis (s.k. GVP-kränkning) betraktas

  • avsiktlig allvarlig verksamhet som strider mot god vetenskaplig praxis, eller
  • verksamhet där god vetenskaplig praxis allvarligt har försummats av vårdslöshet eller likgiltighet, även om det hade varit möjligt att iaktta den, eller
  • allvarliga försummelser av god vetenskaplig praxis som beror på okunskap och som beror på att man inte tagit reda på saker och ting, även om det hade funnits möjlighet till det.

Hur allvarlig verksamheten eller försummelsen som strider mot god vetenskaplig praxis är bedöms från fall till fall med beaktande av vetenskapsområdets särdrag. Faktorer som ska övervägas i bedömningen är till exempel verksamhetens omfattning, repeterbarhet, vetenskapliga betydelse och skadlighet.

Kränkningar av god vetenskaplig praxis delas in i oredlighet och försummelse. Misstankar om försummelser och oredligheter handläggs i GVP-processen, dvs. processen för handläggning av misstankar om kränkningar av god vetenskaplig praxis.

Oredlighet i vetenskaplig verksamhet

Oredlighet i den vetenskapliga verksamheten förvränger forskningsdata och vilseleder vetenskaps- och forskningssamfundet, beslutsfattarna eller allmänheten. Dessutom minskar det värdet på det vetenskapliga arbetet, dess resultat och respekten för vetenskapen samt orsakar skada för andra som utför och undersöker det vetenskapliga arbetet.

I Finland klassificeras oredlighet i vetenskaplig verksamhet i tre underklasser, i enlighet med internationell praxis: fabricering (eng. fabrication), förvrängning (falsification, misrepresentation) och plagiering (plagiarism). Huruvida misstanken om oredlig verksamhet når upp till en GVP-kränkning bedöms från fall till fall i GVP-processen.

Med fabricering avses att presentera påhittade observationer, material eller resultat. Till exempel har observationerna i den vetenskapliga rapporten då inte gjorts på det sätt eller med de metoder som beskrivs i rapporten.

Förvrängning är ogrundad modifiering av forskningsdata. Med förvrängning av observationer avses att de ursprungliga observationerna har bearbetats eller presenterats så att det resultat som grundar sig på dem förvrängs. Med förvrängning av resultat avses vetenskapligt ogrundad manipulering eller urval av forskningsresultat. Förvrängning kan förekomma i exempelvis en publikation, ett manuskript avsett för publicering, undervisningsmaterial eller en finansieringsansökan. Förvrängning är också att utelämna resultat eller fakta som är väsentliga för slutsatserna.

Med plagiering avses användning av arbete eller forskningsidéer som andra utfört, utan tillstånd eller hänvisning. Då kränks också de ursprungliga upphovsmännens rättigheter till deras eget vetenskapliga arbete. Plagiering är både direkt och omarbetad kopiering.

Plagiering är exempelvis att presentera eller använda en annan persons text eller del av den i eget namn, t.ex. forskningsplan, manuskript, artikel, forskningsresultat, -material, -idé, -observationer eller programkod, översättning, diagram, bild eller annan visuell framställning, utan vederbörlig hänvisning.

Försummelse av god vetenskaplig praxis

Annan verksamhet som strider mot god vetenskaplig praxis än oredlighet kallas enligt vedertagen praxis i Finland för försummelse av god forskningspraxis. Om försummelsen når upp till en GVP-kränkning bedöms från fall till fall i GVP-processen. I bedömningen utnyttjas definitionen av GVP-kränkning som nämns i kapitel 4.1 i anvisningarna om god vetenskaplig praxis (PDF) och i tillämpliga delar exempel på bedömning av allvar.

Försummelse av god vetenskaplig praxis tar sig uttryck i grov underlåtenhet och vårdslöshet i olika faser av forskningsarbetet, såsom: Försummelse kan till exempel vara:

  • Avstående från att begära tillstånd, beslut och/eller utlåtanden i anslutning till vetenskapligt arbete (bl.a. myndighetstillstånd, datatillstånd, forskningstillstånd, beslut om utlämnande av uppgifter, de etiska kommittéernas förhandsbedömningsutlåtanden)
  • Underlåtelse att iaktta beslut om dataanvändningstillstånd och forskningstillstånd eller underlåtenhet att iaktta utlåtanden som getts i den etiska förhandsbedömningsprocessen
  • Olämplig användning av material eller underlåtelse att iaktta avtal om användning
  • Bristfällig dokumentering och förvaring av forskningsresultat och -material
  • Osaklig fördröjning eller försvårande av andra forskares arbete
  • Bristfällig eller osaklig hänvisning till tidigare forskningsresultat
  • Att utelämna namnet på en forskare som deltagit i vetenskaplig verksamhet med en betydande insats i förteckningen över upphovsmän och författare.
  • Annan nedvärdering av andra forskares andel, såsom att inte nämna dem i publikationer eller motsvarande
  • Vilseledande av vetenskapssamfundet, finansiärerna eller allmänheten i fråga om det egna forskningsarbetet
  • Överdrift eller modifiering av de egna vetenskapliga prestationerna eller meriter till exempel i en meritförteckning eller en översättning av den, en publikationsförteckning eller motsvarande
  • Plagiering av sig själv, det vill säga publicering av samma resultat flera gånger, skenbart som nya
  • Störning av GVP-processen eller dess parter

Läs mer om verksamhet som strider mot god vetenskaplig praxis i GVP-anvisningen (PDF).