Att inte hänvisa till en studie inom samma ämne i en pro gradu-avhandling var inte en GVP-kränkning (TENK 2021:4)

A misstänkte att B:s plagierat honom/hennes lärdomsprov som publicerades 2007 i B:s pro gradu-avhandling inom det tekniska området. Enligt A var rubriken, den huvudsakliga forskningsuppgiften och en del av innehållet i B:s avhandling mycket likadana som i hans avhandling inom samma område. Enligt A borde han nämnas som en andra författare till arbetet. Universitetet utförde en förundersökning i ärendet enligt vilken avhandlingen inte innehöll plagiat.

När man bedömer om det har skett en kränkning av god vetenskaplig praxis ska man vid bedömningen tillämpa den GVP-anvisning som gällde vid tidpunkten för händelsen. Den misstänkta plagieringen som nu granskas hade enligt A skett 2011. I detta fall skulle alltså TENK:s GVP-anvisning från 2002 tillämpas.

Enligt anvisningen avses med olovligt lån (plagiarism) den allvarligaste formen av GVP-kränkning, oredlighet i vetenskaplig verksamhet. Det innebär att presentera en forskningsplan, ett manuskript, en artikel eller någon annan text eller del av den som sin egen.

För att ett fall av plagiering ska konstateras ha skett i en GVP-process måste gärningen både uppfylla kännetecknen för plagiering, dvs. olovligt citat, och vara avsiktlig och medvetet vilseledande för det vetenskapssamfundet.

Att underskatta andra forskares andel i publikationerna kan enligt GVP-anvisningen också vara likgiltighet för god vetenskaplig praxis. För att en GVP-kränkning ska kunna konstateras i ett sådant fall ska den misstänktes verksamhet utöver kännetecknen för likgiltighet även visa grov försummelse och vårdslöshet i olika skeden av undersökningen.

TENK anser att det att man låter bli att hänvisa till en enskild undersökning som behandlar samma ämnesområde inte är sådan oredlighet eller likgiltighet som beskrivs i GVP-anvisningen och som skulle uppfylla kännetecknen för GVP-kränkning. I ärendet framfördes inte heller i övrigt någon sådan grov försummelse eller oaktsamhet i anslutning till B:s verksamhet som skulle ge anledning att granska ärendet som en GVP-kränkning. Således instämde TENK med förutredarens åsikt att det inte var fråga om en GVP-kränkning.