Brister i praxisen för hörande i en egentlig utredning (TENK 2022:20)

En grupp forskare misstänkte att den faktabok som publicerats av professor A och docent B innehöll plagiering och s.k. självplagiering. Universitetet beslöt i sin förutredning att A och B hade gjort sig skyldiga till likgiltighet för god vetenskaplig praxis, men gärningen var inte allvarlig nog att klassas som plagiering. På grund av verkets karaktär av ny utgivning konstaterades inte heller självplagiering i fallet. Efter TENK:s utlåtande inledde universitetet en egentlig utredning i ärendet, eftersom misstanken om oredlighet enligt TENK inte helt hade kunnat uteslutas. Den egentliga utredningens slutsats var att B hade gjort sig skyldig till plagiering. För A:s del avbröts undersökningen.

A framförde i sin begäran om utlåtande sitt missnöje med utredningsgruppens verksamhetssätt, eftersom den bland annat inte hade beviljat A tilläggstid för att ge en kommentar. I sitt utlåtande ansåg TENK att A:s begäran om tilläggstid hade varit motiverad. Även om GVP 2012-anvisningen inte innehåller någon rekommendation om längden på den svarstid som parterna i GVP-processen beviljas, hörde utredningsgruppen inte A på det sätt som GVP-anvisningarna förutsätter.