Doktorand X i humanistiska vetenskaper misstänkte professor A, som fungerade som handledare för hans/hennes doktorsavhandling, för osakligt försvårande av dennes doktorsavhandling. Enligt X hade A ifrågasatt kompetensen i hans/hennes arbete och föreslagit sådana ändringar i manuskriptet som var avsett som delpublikation, att de försvårade och fördröjde publiceringen. Universitetet fattade ett beslut enligt vilket A inte gjort sig skyldig till en GVP-kränkning, som X misstänkte, utan att det hela var en kritisk bedömning som ingick i handledningen av doktorsavhandlingen och där syftet hade varit att främja X:s doktorsavhandling. X var missnöjd med universitetets beslut och bad TENK om ett utlåtande.
I sitt utlåtande tog TENK inte ställning till meningsskiljaktigheterna mellan parterna i fråga om doktorsavhandlingens kompetens, eftersom vetenskapliga tolknings- och bedömningsmeningsskiljaktigheter är en del av den vetenskapliga debatten och inte kränker god vetenskaplig praxis. TENK grundade sitt utlåtande på punkten i GVP-anvisningen, enligt vilken det i forskningsarbetet kan förekomma andra oansvariga förfaranden, av vilka ett exempel är ”att försvåra en annan forskares arbete på övrigt osakligt sätt”. Enligt anvisningen kan sådana förfaranden i värsta fall uppfylla kännetecknen för GVP-kränkning. Utgående från det material som TENK hade tillgång till kunde man inte dra slutsatsen att A skulle ha gjort sig skyldig till ett sådant förfarande. TENK instämde således i universitetets beslut att det inte var fråga om en GVP-kränkning.