Docent A ansåg att intervjuerna i ett projekt inom det humanistiska området delvis hade genomförts på ett sätt som skulle kunna medföra psykiska olägenheter för de personer som deltog i undersökningen. Han hade själv fungerat som forskare i projektet. Enligt A borde såväl intervjuuppställningen som det frågeformulär som användes vid intervjuerna ha utvärderats på förhand. Han hade i forskningsarbetets planeringsskede tagit upp frågan med projektets ansvarige ledare, men denne hade vägrat föra undersökningen vidare till en etikprövning. När universitetet inledde en förutredning hade professor B enligt docent A misslett förutredaren genom att lämna in ett frågeformulär som var omarbetat för utredningen.
I den av universitetet genomförda förutredningen lade man märke till de olika frågeformulären, men ansåg att skillnaderna mellan de olika versionerna var små och att båda versionerna var typiska för området och man ansåg inte att detta inverkade på förutredningens slutresultat. Enligt förutredningen skulle en etikprövning inte heller ha varit nödvändig med tanke på undersökningens uppställning.
Utgående från det material som inlämnades till TENK förblev det dock ännu oklart på vilket sätt de personer som deltog i undersökningen informerades under intervjuerna och på vilket sätt undersökningen förverkligades. Det är möjligt att principen för samtycke som grundar sig på information inte förverkligades i undersökningen och att undersökningens frågeformulär och uppställning borde ha utvärderats etiskt på förhand. Därmed ansåg TENK att universitetet skulle genomföra en egentlig utredning för att klarlägga om man borde ha gjort en etikprövning inom humanvetenskaperna innan materialet samlades in och, om så är fallet, om det är frågan om en GVP-kränkning. Man skulle också utreda vilken version av frågeformuläret som användes i undersökningen och om kriterierna för en GVP-kränkning hade uppfyllts i detta hänseende.