Rätt att kallas författare av en vetenskaplig publikation och rätt att erkännas som uppfinnare av en patenterad uppfinning

I begäran om utlåtande utreddes vilken rätt en medicinsk forskare, som uteslutits ur en forskningsgrupp, hade till gruppens forskningsresultat. Denna fråga om GVP-kränkning gällde upphovsrätten till ett forskningsarbete för en avhandling, som tio år tidigare hade företagits av en forskningsgrupp.

I den av universitetet förtagna förundersökningen konstaterades anmälan vara obefogad. Under den egentliga utredningens gång konstaterades också att påståendet, att forskaren ifråga på grund av sin medverkan i forskningsgruppen borde ha nämnts som upphovsman till av den av gruppen patenterade uppfinningen, var obefogat. Den utredningsgrupp som universitetet hade tillsatt för GVP-processen framhöll, att forskaren efter att ha gjort uppfinningen omedelbart borde ha underrättat sin arbetsgivare om saken, likaså att det förutsätts mer av en forskare för att denne ska upptas som uppfinnare av en patenterad uppfinning, än för att denne tas med som författare av en vetenskaplig artikel.

I den av forskningsetiska delegationen företagna undersökningen framkom inga sådana omständigheter som skulle ha tytt på att GVP åsidosatts. Dock anmärkte forskningsetiska delegationen i sitt utlåtande att universitetet, enligt principen om GVP, borde ha ingått skriftliga överenskommelser med alla forskningsgruppsmedlemmar om deras specifika rättigheter, redan innan forskningsprojektet kom igång och före rekryteringen av medarbetarna.

Forskningsetiska delegationen tar i sitt utlåtande inte ställning till patentfrågorna.

Vidare framhöll forskningsetiska delegationen att någon GVP-undersökning inte hade företagits beträffande en artikel som under undersökningen hade utgivits av samma forskningsgrupp; det bör ha varit möjligt att begära en separat GVP-utredning om denna artikel.