Undervisningens frihet hörde till universitetens autonomi, undervisningen var inte ansvarslös (TENK 2020:11)

Studerande A misstänkte att doktoranderna B och C inom de humanistiska vetenskaperna hade presenterat osakligt läromaterial i sin undervisning under studieperioden. Dessutom ansåg hen att kravet på studenterna om konfidentialitet i fråga om kursarbeten och diskussioner under studieperioden stred mot offentlighetslagen.

Forskningsetiska delegationen tar inte ställning till universitetsundervisningens metoder eller vetenskapliga innehåll i sina utlåtanden. Forskningens och undervisningens frihet hör till universitetens autonomi och Forskningsetiska delegationen har inga befogenheter när det gäller frågor om undervisningens innehåll. Tillämpningen av offentlighetslagen eller upphovsrättslagen på universitetsundervisningen hör inte till Forskningsetiska delegationens verksamhetsområde och därför har Forskningsetiska delegationen inte gett ett utlåtande om dessa.
Forskare ska ändå följa god vetenskaplig praxis när de undervisar och handleder. Utöver forskning gäller praxisen även undervisningsmaterial. 

Forskningsetiska delegationen ansåg inte att det undervisningsmaterial som B och C använt och producerat uppfyllde kännetecknen för försummelse, som är avvikelse från god vetenskaplig praxis. Däremot hade parterna olika åsikter om vetenskapligheten i det material som användes i undervisningen. Enligt GVP-anvisningarna är äkta vetenskapliga meningsskiljaktigheter om tolkning och bedömning en del av den vetenskapliga diskussionen och är inte en avvikelse från god vetenskaplig praxis.