Doktor A lade fram en misstanke om att doktor B, som hade utsetts till professor inom konstområdet, i sina ansökningsdokument hade förstorat upp konstnärliga och vetenskapliga frågor. Enligt den GVP-förutredning som universitetet genomförde var det dock fråga om vårdslöshet, inte en GVP-kränkning. A var missnöjd med både resultatet av förutredningen och med opartiskheten. Dekanen C, som hade genomfört förutredningen, hade även fattat beslutet om utnämningen till den omstridda uppgiften.
I sitt utlåtande ansåg TENK att C hade varit jävig som förutredare, vilket innebar att den genomförda GVP-processen ogiltigförklarades. Därför borde universitetet inleda en ny GVP-process i ärendet. (TENK 2017:7)
Även utgående från den nya GVP-processen ansåg universitetet att B vid presentationen av sina meriter inte hade gjort sig skyldig till en GVP-kränkning utan att det var fråga om sakfel. A var missnöjd med såväl detta beslut som med GVP-processen avgränsningar och bad TENK om ett utlåtande om detta.
I sitt utlåtande konstaterade TENK att sökanden i sina ansökningsdokument kan lyfta fram sina egna meriter men de får inte ge felaktig information. I detta fall borde universitetet genomföra en egentlig GVP-utredning, eftersom misstanken om en GVP-kränkning inte helt, utgående från förutredningen, kunde uteslutas. Utredningen skulle dock inte riktas mot processen för utnämning till uppgiften eller mot B:s konstnärliga meriter, utan mot frågan om B i sina ansökningsdokument hade angett missvisande information om sin akademiska arbetserfarenhet eller sina publikationer.