Att inte hänvisa till en enskild undersökning var inte förfalskning och finansieringskällorna hade angetts på korrekt sätt (TENK 2020:1)

En doktor i naturvetenskaper A misstänkte att forskarna och ledarna vid ett forskningsinstitut hade gjort sig skyldiga till förfalskning eller försummelse av god vetenskaplig praxis, då de hade låtit bli att hänvisa till hens doktorsavhandling från 2007. A misstänkte att forskarnas oberoende hade äventyrats på grund av finansiella kopplingar inom industrin. 

Forskningsetiska delegationens utlåtanden 2020:2 och 2020:3 hänför sig till samma helhet.

Att låta bli att hänvisa till en enskild undersökning är enligt Forskningsetiska delegationens mening inte sådan förfalskning som framkommer som oredlighet som beskrivs i GVP-anvisningarna, och som uppfyller kännetecknen för avvikelse från god vetenskaplig praxis.
Att förringa andra forskares roll i en publikation kan enligt GVP-anvisningarna också vara försummelse av god vetenskaplig praxis. Men för att man i ett sådant här fall ska kunna konstatera en avvikelse från god vetenskaplig praxis, borde den misstänkta forskarens agerande visa på grov underlåtenhet och vårdslöshet i de olika faserna av forskningsarbetet.

Utifrån det material som inlämnats till Forskningsetiska delegationen kan man inte dra några slutsatser om sådan grov underlåtenhet som framkommer som försummelse, som kan tolkas som en avvikelse från god vetenskaplig praxis i forskningsinstitutets forskares eller ledares agerande. De misstänkta forskarna hade också angett finansieringskällorna i samband med att resultaten publicerades. Enligt Forskningsetiska delegationens mening hade forskarnas oberoende inte äventyrats av någon finansiär.