Magister A som hade för avsikt att fortbilda sig inom konstbranschen misstänkte att lektor B hade plagierat och stulit en ny idé som A hade utvecklat i sin forskningsplan. Enligt misstanken presenterade B den stulna idén både i sin konstnärliga produktion och i ett programblad. A begärde TENKs åsikt om huruvida universitetets förundersökning var relevant, då en inlämnad bandad föreställning inte hade beaktats i utredningen av ärendet.
Enligt TENKs åsikt innehöll programbladets textdelar motsvarande innehåll som A:s forskningsplan, men endast på ett plan, vilket inte var fråga om plagiering. Även de andra likheterna var allmänna och slumpmässiga.
TENK påpekade emellertid att universitetet med tanke på processens genomskinlighet och klarhet även borde ha tagit del av inspelningen av den omtvistade föreställningen. Men eftersom den misstänkta likheten var på en så allmän nivå, ansåg TENK i sin bedömning att tilläggsmaterialet inte skulle ha medfört något sådant nytt till behandlingen som skulle ha gett orsak att granska ärendet på annat sätt. TENK stödde universitetets bedömning om att lektor B inte hade avvikit från god vetenskaplig praxis.