Professorn har inte stulit sin underlydandes forskningsidé, men hen borde ha informerat om sin egen projektplan (TENK 2023:2)

Universitetslektor A inom det medicinska och hälsovetenskapliga området misstänkte sin förman, professor B för att ha stulit forskningsidéer från sin forskningsgrupp, förringat andra forskares prestationer och försvårat deras arbete. Kärnan i fallet var den figur som presenterades i manuskriptet till A:s forskningsgrupps gemensamma artikel över den teoretiska modellen, som enligt A hade uppkommit som ett resultat av ett långvarigt utvecklingsarbete. A blev förvånad när figuren i fråga var med i en presentation över B:s projektplan under deras teammöte. Medlem C i A:s forskningsgrupp hade utan A:s vetskap gett B tillstånd att använda manuskriptet i fråga i projektberedningen. A hade för avsikt att ansöka om finansiering för ett nytt projekt som baserar sig på figuren, men hen ändrade sin plan för att förhindra konkurrenssituation. B fick finansiering för sitt projekt men A blev utan.

På basis av förutredningen beslöt universitetets rektor att ingen GVP-kränkning hade skett. Eftersom det i presentationen hänvisades till ovan nämnda manuskript, framförde B inte någon omstridd idé i sitt eget namn. A var missnöjd med både slutsatsen och den genomförda GVP-processen. Enligt hen kände förutredaren inte på djupet till det vetenskapsområde som misstanken gällde.

I sitt utlåtande ansåg TENK att B, i egenskap av förman, på eget initiativ och i god tid skulle ha kommit överens med A om arbetsfördelningen i projektplaneringen av forskningsämnen som ligger nära varandra. B borde också ha bett om tillstånd att använda det omtvistade manuskriptet antingen av alla författare eller av den ansvariga forskaren för forskningsprojektet, det vill säga A. Att B inte gjorde det kan dock inte betraktas som stöld eller försummelse. Eftersom B i sin framställning nämnde källan var det således inte fråga om en grov försummelse. Enligt TENK hade förutredningen och förutredarens sakkunskap varit tillräckliga och det behövdes ingen egentlig utredning i ärendet.